Gott och blandat

Varför är det beundransvärt att vara sig själv?

Kan någon hjälpa mig att förstå varför det är eftersträvansvärt att vara sig själv? Att vara den som säger ifrån, bryter normer, inte anpassar sin personligheten efter sitt sällskap? Vad är det som gör att vi beundrar människor som skiljer sig från den grå massan och tillskriver dem epitetet ”stark”.

Ensam är inte stark. Ensam är aldrig stark. Ensam är ensam och det är först i mötet med en likasinnad som vissa saker faller på plats och ger en mening till livet. Att hitta en eller flera pusselbitar. Att bonda och att känna samhörighet. Om det är samhörighet vi människor söker undrar jag varför vi höjer den udda enstöringen mot skyn.

En kommentar

  • Mia

    Tror att dels beror på att många vill men icke vågar. Därför beundrar de dem som sätter spjärn och bryter mot bl.a Jante och mängden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *