Gott och blandat

Ibland önskar jag att jag var osynlig

Inte i syfte att smyga på folk som var skälet till att jag önskade att jag var osynlig som barn. Nej, jag önskar ibland att jag var osynlig för att gömma mig för folk. Jag är inte folkskygg, tvärtom men jag märker att jag har blivit mer och mer introvert med åren. Som om jag måste hushålla med de sociala kontakterna och att jag inte vill ge lika mycket utav mig själv. Om det handlar om att ge av mig själv eller att ta mig tid för en annan person vet jag inte. Vad är egentligen skillnaden? Behovet av socialt umgänge har verkligen förändrats i takt med att livet förändrats. Jag gillar min egentid och behöver verkligen ha den lika mycket som jag behöver sömn, motion, dagsljus och näringsrik kost.

Ett exempel är dagens bussresa från jobbet. Jag lyssnar på en dokumentär och när bussen stannar vid en hållplats ser jag en person som jag känner igen. Det är en ytlig bekant som jag vet gillar mig och det är ömsesidigt. Vi har inte setts på säkert ett år, men trots det får jag en jobbig känsla och vill gömma mig från personen för att vara i fred i min bubbla. Hastigt tittar jag bakåt i bussen för att se om jag, snabbare än blixten har möjlighet att byta sittplats för att förhindra ett möte. Förutsättningarna är dåliga och jag accepterar det faktum att jag kommer att bli tvungen att pausa den spännande dokumentären för att sedan kallprata om ditten och datten i tjugo minuter. Detta trots att jag inte alls har lust eller energi till att vara social.

Jag gjorde en liten ansträngning att sjunka ner i sätet för att ”gömma” mig, men insåg att det var lönlöst och blev förvånad när personen som först köade till att kliva på bussen oförklarligt avvek från kön och gick därifrån. När jag skriver detta känner jag mig tramsig och bortskämd. Jag borde vara glad och tacksam över att det finns så många människor i mitt liv som jag uppskattar och som uppskattar mig. Tro mig, jag är tacksam men ibland vill jag bara finnas för mig själv och vara ostörd i min bubbla. Osynlig eller ej.

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *