«

»

Jun 25

Jag är inte rasist men…

  Sommar, sommar, sommar vad du är underbar och tänk vad mycket minnen du väcker till liv. Häromdagen stod jag klädd i enbart trosor och målade dalablådörrar på ett falurött Ölandstorp med havet som närmsta granne. Solen brände på min rygg och det älskvärda introt till Sommar i P1 spelades upp.

En man vid namn Siavosh Derakhti inledde programmet med en inspelning från ett studiebesök vid ett koncentrationsläger vilket genast gav mig flashbacks från en människa som en gång passerat i mitt liv. Det var lite otäckt för ett svagt minne av denna person blev plötsligt så tydligt att det kändes som om personen var närvarande. I vanlig jargong hörde jag fraser som:

– Kunde de inte hittat någon som var ytterligare lite mer multikulti?
– Hur kan Sveriges Radio tillåta att muslimsk propaganda på bästa sändningstid?
– Men om dina föräldrar är så jävla högutbildade kan de väl fara tillbaka till Iran och arbeta som psykolog och ekonom. 

Nu tror ni säkert att jag överdriver eller skojar. Önskar det vore så, men jag är allvarlig. Samma person berättade en gång att hon hatade hucklekärringar så pass mycket att det fötts en tvångstanke att vilja springa fram till muslimska kvinnor och rycka av sjalen.

Samma person hävdar att Sveriges multikultiklientel/somalierkärringar skaffar många barn för att få bidrag och att det numera inte går att vistas på Medborgarplatsen i Stockholm fredageftermiddagar eftersom platsen då invaderas av multikulti från moskén.

Jag har upplevt rasism på relativt nära håll och lärt känna retoriken. Jag vet människor som röstar på Sverigedemokraterna i hopp om att försöka rädda ett sjunkande land. Ett sjunkande land? 

När jag målat färdigt dörrarna och stängt av radion försöker jag skaka av mig det rasistiska spöket med misslyckat resultat. Det har gått flera dagar sedan minnet väcktes till liv men jag lyckas ändå inte sluta tänka på de tillfällen då jag satt tyst, obekväm och osäker med avsaknad från mod att resa mig upp och säga ifrån. 

  
Jag är en svensk med thailändskt blod i mina ådror. Det thailändska generna visar sig på mitt utseende och det jag vill komma fram till är att jag trots mina färger är en helt vanlig svenne som har fostrats enligt vår kulturs alla normer. Jag äter kroppkakor, matjessill, Jansons frestelse, lyssnar på Sommar i P1, njuter av nakenbad i det glittrande blå havet under heta sommardagar och älskar att klappa kor samt att vistas i naturen.
Det slår mig att det finns minst en likhet mellan mig och Siavosh Derakhti. Vi är båda födda och uppväxta i Sverige. Jag vet inte om Siavosh Derakhti äter kroppkakor eller nakenbadar om sommaren och faktum är att det inte är våra mat eller badvanor som sätter ribban för vår svenskhet. 

 

Instagram
Facebook
Facebook
YouTube
YouTube
RSS
Follow by Email
Google+
http://apans.se/jag-ar-inte-rasist-men/
PINTEREST
PINTEREST

2 kommentarer

  1. Asta

    Åhhh älskar när du är tillbaka. Med vackra bilder. Jag har förstått att det händer mkt bra i ditt liv nu.
    Så härligt. Så glad för det Anna.
    Ämnet/ rasismen är mer ledsamt… fan, jag blir så frustrerad. Hur Sd än bemöts, vilka skandaler som än ploppar upp så växer dom.
    Usch. Vad ÄR det med människor?!
    KRam Asta

  2. Lina

    Äääntligen ett inlägg! Fortsätt skriva här please 🙂 saknat ditt uppdaterande!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial