Thank Good it´s Monday!

Bild 2014-02-11 kl. 13.42Äntligen! Efter en tuff vecka är jag åter på banan. I natt skickade jag in min tenta i religionsfilosofi och nu börjar jag se ljuset vid tunnelns slut. De senaste månaderna har jag slitit som ett djur för att lyckas bolla med mina kurser. Att läsa tre kurser på helfart samtidigt som jag skriver uppsats är  det oskönaste jag gjort. Det känns som att sakta men säkert sjunka ner i en gyttjepöl.

Nu ska jag satsa helhjärtat på c-uppsatsen i en vecka.

Jag är så nära mål och vill inte falla på mållinjen

Jag vet inte hur det är för er, men för mig kommer inte känslan av nystart vid årskiftet utan när löven blir gula och sommaren lämnat plats till höstens stora glädje. Nytt år betyder halvlek för mig och nu när jag plötsligt kommer till årets andra halvlek försöker jag samla tankarna och utvärdera hur första perioden varit.

Första perioden kan sammanfattas med ett ord. TUNG. Det var tungt att kicka igång i höstas. Jag var tillbaka på universitetet efter ett års kombinerad föräldraledighet och distansstudier på helfart. Jag presterade massvis, utan att brinna för det jag gjorde. Det handlade bara om att få saker gjorda och jag gjorde det.

Om två veckor börjar vårterminen, den sista terminen i min utbildning. Det känns skrämmande men roligt att snart vara färdig. Jag har klarat mig bra under min studietid men känner att jag tappat gnistan på slutet. Det är så himla typiskt mig. Jag är en person som gärna startar projekt och är aspepp på det  i obestämd tid för att sedan en morgon vakna upp och känna mig färdig. När jag får känslan av att något är över lämnar jag det vind för våg och hoppar på något annat.

Det känns angeläget att slutföra terminen och få ut min examen. Men jag är extremt trögstartad. Jag släpar med några inlämningsuppgifter vilket spär på tröghetskänslan. Tanken är dock att jag ska komma igång, med kniven på strupen jobbar jag som bäst och om jag bara kunde släppa på det inbyggda hatet till min kurslitteratur skulle allt flyta på så mycket bättre.

Denna terminen kommer bli  den tuffaste under hela min utbildning. Jag måste stålsätta mig och kämpa på riktigt nu. Jag är så nära mål och vill inte falla på mållinjen.

Om en minut går solen ner

Skärmavbild 2013-11-27 kl. 15.01.56

Det är ju hur jävla deppigt som helst eller vad säger ni? Jag brukar hämta mina barn klockan fyra och då är det sedan ett par dagar kolsvart ute. Igår tog jag med mig ficklampor. Det blev en hit. Mina barn älskar att leka med ficklampor och nu när det är säsong är det lika bra att låta dem få utlopp för den läggningen.

Jag funderar på att gå och hämta barnen nu, min studietrötta skalle tyar icke mer. Men jag vet att en timma extra läsning är värt varje sekund. Usch. Just nu är jag i en studiesvacka. Jag har inte hittat några bra rutiner sedan Freddie började på förskolan och jag blev färdig med min VFU. Som det känns just nu måste jag bättra på min mentala träning. Jag sitter och nojar över att tiden inte räcker till och oroar mig över att inte hinna bli färdig med mina arbeten i tid. Snacka om att fokusera på fel saker.

Hur ska det går?

Jag hade ju tänkt att jag skulle sitta och skriva på min inlämningsuppgift. Jomentjena. Freddie som lyckligtvis är på bättringsvägar har en punktmarkeringsdag varpå jag har henne i bärselen. Så fort jag lägger ner henne vaknar hon. Med andra ord är det likabra att hon får hänga på min mage som en liten apunge.

Men hur ska det gå med inlämningsuppgiften och tentan som jag ska skriva på lördag? Det är som det är och jag får helt enkelt göra så gott jag kan. Går det så går det och går det inte kommer jag med stor sannolikhet att överleva.

Babybluesen som uteblev och tentadag

20121106-163437.jpg

Det har gått över en vecka sedan Freddie ploppade ut och jag är på världens bästa humör. Annars är det vanligt att depphormonerna slår på ett par dagar efter förlossningen.

Idag har jag försökt skriva en tenta. Tiden går ut om en halvtimma och jag har precis klarat av fråga ett av tre. Jag skickar in det jag har och hoppas på att få komplettera istället för att göra en omtenta.

Nu har mina bröst svällt till dubbel storlek och lagom till detta vaknar Freddie och vill ha mat. Visst är det fantastiskt hur naturen fungerar. Vi är djur.

Min sjuka läggning

Studier, dessa jäkla studier. De ger mig en så härlig känsla av att vara levande. Haha, jag vet att det låter sjukt men jag finner en enorm tillfredsställelse av att plågas lite. Känna kniven på strupen, skriva en text och så ”yeay” där satt den. Ni vet hur det kan kännas när man kämpar för något och får till det riktigt bra.

Men som sagt, idag är det åtta dagar kvar till plopp och just nu känner jag mig inte riktigt lika Allan-Ballan. Visst det är ju kul att ha något att göra om dagarna fram till att bebisen kommer, men är det värt att ha studiepressen hängandes över sig när bebbe kommit ut?

Jag är så velig. Jag vill plugga vidare samtidigt som jag inte vill. Kan inte definiera känslan på något bra sätt.

Laddar inför morgondagens tenta

20121004-213740.jpg
Imorgon skriver jag tenta mellan kl 9-16. Det ska bli kul och jag hoppas att det inte blir allt för svårt. Kursen ”Kristendomens rötter” har varit intressant men lite tråkig. Jag tycker nog att kristendomen är en ganska trist religion när det kommer till kritan. Men jag måste erkänna att Bibeln har sina ljusa stunder.

Jag har haft lite svårt att fokusera på studierna denna vecka eftersom jag har varit så trött, men jag ska göra mitt bästa.

Tips för nyblivna lärarstudenter

Jag läser till gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/religion. Mitt första ämne som är svenska blev jag klar med i våras och avslutade då min sjätte termin. Nu har jag precis påbörjat min sjunde termin med mitt andra ämne religion. Det känns som om denna terminen får bära eller brista eftersom jag läser religionsvetenskap helfart på distans och ska föda barn inom snar framtid. Men jag gör så gott jag kan.

Vad det gäller tips kan jag ärligt säga att man lär sig det mesta längs vägen och eftersom vi alla är olika kanske mina tips inte passar just dig men jag delar gärna med mig av mina erfarenheter.

Sålla agnarna från vetet
Detta gäller både sådant som har med teori, kurslitteratur och vänner att göra. Hitta människor som du gillar och kan bli vän med. Vänner är guld värda genom utbildningen eftersom de genomgår precis samma sak som du. Jag har haft den stora turen att alltid hamna i bra grupper där vi peppat, tröstat och ställt krav på varandra.

Vad det gäller att sålla bland litteraturen menar jag att det är totalt orimligt att läsa ALLT som står på litteraturlistan. Försök att lägga fokus på att plocka ut essensen av det som är viktigt.

Läs kurskraven noga
Alla kurser har tydliga kurskrav där det står vad studenten ska prestera för att uppnå betyg. Om du håller koll på betygskriterierna kan du anpassa studiegången efter var du lägger ambitionsnivån. Ibland handlar det bara om att vilja bli godkänd.

Kom ihåg att det finns ett liv utanför den akademiska världen
Det är lätt att bli insnöad. Det är lätt att gå upp i studierna och låta stressen ta överhand. Konsten att släppa på detta är en övningssak. Jag har haft två riktiga svackor under de tre år jag läst hittills. Det blir lätt så om man inte är strukturerad och sätter upp tydliga mål och krav för sig själv.

Jag har många fler tips att komma med, men vi kanske kan börja så här lite generellt? Det är svårt att bara komma på tips och detta var det första jag kom att tänka på. Om någon annan har några bra studietips att dela med sig av får ni gärna skriva till dem.

Överstrykningspennor är också bra att ha

Hur hårt pressar vi egentligen oss själva och till vilken nytta?

Min mage för 30 veckor sedan 

Idag träffade jag en reporter från studenttidningen Gaudeamus. De skulle skriva ett reportage om studenthälsa och stress kring studier. Vilken bingo att de lyckades nosa reda på mig, vars liv var ett jävla helvete hela våren 2012 tack vare en sketen c-uppsats.

Herrejisses vad jag krisade då. Såhär i efterhand kan jag självklart se att det fanns många saker som spelade in i mitt psykiska tillstånd, men den där c-uppsatsen var och är ett av mitt livs stora hatobjekt. Jag spelade in en psykbrytsfilm när det var som värst.

Som sagt, ett par månader senare känns det konstigt att titta på den där filmen och minnas tillbaka på hur dåligt jag faktiskt mådde. Jag skulle vilja resa tillbaka i tiden, ge mig själv en stor kram och säga: Skit i det. Det löser sig. Ska försöka komma ihåg det till nästa gång jag är på väg att braka igenom.