Kategorilista: Allmänt

Apr 28

Nationella prov i svenska, mösspåtagning och äntligen fredag  

Livet känns av många anledningar så mycket enklare nu när våren gör sig hörd. Att pendla fram och tillbaka till arbetsplatsen i Sollentuna centrum från hemmet i Råggywood känns genast så mycket lättare när solen skiner.

Idag har mina ettor skrivit sista delprovet i nationella. Jag hoppas det gick bra. Känns som om vi laddat inför en avgörande match i ett mästerskap och att jag är den nervösa coachen som sitter på bänken med naglarna mellan tänderna. 

Treorna hade mösspåtagning. Studenten närmar sig med stormsteg. Kommer sakna dem, när de slutar på skolan. Vilken fest det kommer bli, fick en försmak idag och kan bara föreställa mig alla känslor den dagen de slutar.

Middagen är inhandlad och nu är jag påväg hem. Har köpt några goda öl och en flaska cava. Längtar hem. Längtar efter honom. 

Apr 28

Vägen till mannens hjärta går via magen


Ikväll kommer min BOYFRIEND hem till mig och det ska bli så mysigt. Jag ska bjuda på middag och funderar just nu på vad jag ska laga för gott. Att laga mat är något av det bästa jag vet. Jag älskar att stå i vid spisen och titta. Det är något meditativt över det hela. Att röra i en gryta eller enbart stirra på bubblande vatten i en kastrull när pastan kokar, smöret fräser i stekpannan eller köttbiten som steks.

Såhär i början av ett förhållande känns det viktigt att imponera och visa upp alla sina bra sidor och skills. Om han inte redan är övertygad om att jag är ett kap ska jag visa det genom att väcka hans sinnen till liv. Snabbmakaroner och Mamma Scans köttbullar får vänta, det finns en tid för det också, men just nu är det tid för gommen att njuta.

Förra gången bjöd jag på min smarriga lasange, den gick hem. Dagen efter hade han med sig en matlåda till jobbet för första gången vilket jag måste se som ett gott betyg. Ska fortsätta fundera på kvällens middag. En sak som jag vet att jag ska bjuda på är min favoritcoctail drink Amaretto Souer.

 

 

Apr 27

Det läskigste mest att ta steget ut i kärleksträsket är att det är så lätt att sjunka

Jag matchade med en man på Tinder. ”So what?” tänker du och höjer inte ens på ögonbrynet. De flesta singlar i dagsläget har väl mer eller mindre swipat tummen av sig på den appen vid det här laget. En matchning har ynka betydelse såvida man inte går vidare med matchningen och ser vart den faktiskt kan leda.

Jag matchade med en man på Tinder och det blev snabbt en vana att avsluta dagen med timtals långa telefonsamtal. Ett ”God natt”, en avstämning om hur dagen har varit, vad som hänt på jobbet, vad som ätits till lunch eller om nattens drömmar erbjudit något extra härligt.

Jag matchade med en man på Tinder och efter att vi pratat med varandra i telefon dagligen i en vecka frågade jag honom om han ville ses en kväll före min BJJ-träning (brasiliansk jiu-jitsu). Det ville han och jag frågade om han kanske till och med ville följa med och prova på. Det ville han. Vi sågs före träningen, åt middag och väl på träningen bröt han ett revben efter att en superbjässe brottat ner honom och satt ett knä över honom. Att träffa en människa som man genast tycker om, en människa där allt känns enkelt, naturligt och lättsamt med är så himla häftigt.

Två veckor efter att vi matchade frågade jag honom om han ville hitta på något kul med mig i påsk.
Han frågade: Litar du på mig?
Jag svarade: Ja.

En halvtimma senare messade han att han tittade på hotell i staden X. Denna fantastiska människa hade bokat en resa till okänt resmål och jag fick små ledtrådar om vart vi skulle. En vecka senare befann vi oss på en romantisk weekend tillsammans i Rom. Vi drack bubbel till frukost, tog del av det fantasiska kulturarvet, hånglade en hel del, bestämde oss för att se om Game of thrones tillsammans för att vara up to date när serien sänder sjunde säsongen i juli.

Att vila huvudet på hans mage, att känna hans sköna läppar mot mina är så ljuvligt att jag knappt kan beskriva känslan. Det är härligt och fruktansvärt läskigt. Jag kan liksom inte låta bli att vara rädd över att det är för bra för att vara sant. Märkligt. Kanske känns det extra läskigt därför att det från första stunden jag hörde hans röst på telefon kändes som en självklarhet att det är han och jag.

Det är med en mängd fjärilar i magen jag skriver dessa rader och jag är samtidigt rädd att jinxa något. Han är så lugn och cool. Jag känner mig som en Jack Russelterrier på uppåttjack i jämförelse. Har längtat efter att kyssa honom hela veckan och imorgon fredag ska vi äntligen ses igen. Nu har vi träffats i en hel månad och jag är min pojkväns flickvän.

 

Apr 26

Tänderna älskar att få massag och piff

Fyraåringen gillar inte att borsta tänderna. Det blir en fight varje kväll. Jag måste lirka, lirka och lirka lite till för att få till tandborstningen.  Häromdagen testade jag en ny metod. Jag provade att se om jag kunde få henne att relatera:

”Tycker du om att få massage?”. Hon nickade skeptiskt. Jag fortsatte: ”Tänderna också. De älskar att bli borstade, det är precis som när du får kli och gos på ryggen. Alla tänderna vill bli piffade med borste och tandkräm så de luktar gott och blir blanka”. 

Tricket funkade. Återstår att se om hon köper konceptet även ikväll. Hoppas det. Allt är så mycket enklare när man bara gör det man måste utan att behöva argumentera för det. 

Apr 26

Skriet från förorten

Igår var en stor och minnesvärd dag i mammalivet. Mitt äldsta barn på nio år åkte hem ensam efter skolan för första gången. Även om jag vet att han klarar det utmärkt och med största sannolikhet kommer bänka sig framför ”Clash of clans”  eller ”Minecraft” kändes det lite stressigt. Jag skyndade hem.

I vanliga fall åker jag från jobbet klockan 15 under den veckan jag har barnen men igår hade mina elever muntligt delprov i nationella och jag var kvar till halv fem. Jag avskyr att stressa men stressar är precis det jag gör när jag är sen. Att komma försent är något av det värsta jag vet. Att hämta sent är också jobbigt. Jag begriper inte hur förskolan och fritids kan vara nästan tom strax efter fem. Vad jobbar folk med? När slutar de om dagarna? Jag har gått ner i arbetstid för att kunna umgås med mina barn de veckorna de är hos mig. I annat fall skulle livet vara en enda stor logistikfabrik som går ut på att frakta barn till och från skolan. Väl hemma strax efter 18 med världens ångest över att det skulle bli en sen middag med trötta barn möttes jag av den här lappen:

Givetvis gick jag in i köket. Där stod min förstfödda och gräddade pannkakor till middag. Älskade unge. Vi hade en lugn kväll och barnen somnade strax före nio. Kvar vad jag. Trött och pigg på samma gång. Frustrerad över att diskmedlet tog slut precis när jag skulle börja röja undan på diskbänken efter att det varit stopp i diskhon. Ringde till mannen jag gillar, det är så skönt att prata med honom. Skönt och enkelt.

Somnade sött och vaknade upp vid fem. Har precis tagit ett varmt morgondopp och kört en livesändning. Det var inte många vakna. Nu blir det frukost i lugn och ro och sedan drar logistikfabriken igång igen.

Disken får vänta.

Mar 26

Män och handväskor, plötsligt händer det

Jag hade nästan givit upp hoppet om att träffa en snäll, intelligent, charmig, ickedömande och intressant man. Likaså var det med handväskor. Har letat efter den perfekta handväskan i evigheters evighet. Plötsligt händer det. Allt på en och samma gång inom loppet av en vecka. Träffar världens mysigaste person och hittar världens finaste handväska. Är detta den berömda ketchupeffekten? 

Mar 25

Let’s Dance 

Igår satt jag i publiken och hejade på Stina Wollter när hon framförde en magisk vals i Let’s Dance. Underbara Stina är som en syster för mig. Flera år innan jag tog steget att lämna relationen med barnens pappa fanns hon som ett stöd och bollplank för mig. 

Hon är en förebild för mig och många andra. Tycker hon är så himla modig. Vet inte om jag skulle våga vara med i Let’s Dance, det verkar dock sjukt kul och med tanke på att jag är en kronisk ja-sägare skulle jag såklart tacka ja ändå. 

Mar 23

Kvinna marinerade Stockholm med rännskita och spya

Dagens lärdom, ät inte kyckling som stått förvarad ett dygn i rumstemperatur. Det kan få oanade konsekvenser. Det som drabbade mig igår är ett praktexempel. Snaskade i mig en bit vid lunch och blev omedelbart illamående.

Att åka kommunalt hem från Sollentuna till Råggywood var inget alternativ, resan tar cirka en timma från dörr till dörr och jag var orolig att bli uthängd i kvällstidningarna med rubrikerna ”Kvinna marinerade Stockholm med rännskita och spya”.

Det blev till att haffa en uber och väl hemma kröp jag ner i sängen. Det kom varken spya eller rännskita men jag mådde fruktansvärt illa och hade ont i magen.

Vaknade i morse. Nöjd över att inte ha behövt använda den vita hinken som står bredvid sängen.

Insåg att vackra naglar inte har så mycket att komma med om toarullen är tom.

Tomma toarullar går dock använda till det mesta med en smula fantasi.

Som tur var fanns det en klen backup på handfatet.

Kylen erbjöd rester från en thaitakeaway vilket utgjorde såväl frukost som lurre. Extra chili tillsattes eftersom thaimat smakar som bäst när det riktigt brinner i kistan.

I takt med att jag piggnade till jobbade jag hemifrån. Mina treor skriver gymnasiearbete just nu och det är galet mycket att läsa igenom.

Nu mår jag bra och magontet är som bortblåst. Hurra! Ett par av mina följare på instagram berättade för mig under en livesändning att jag är en influencer. Det låter trevligt och lite härligt nytt och fräscht. Hurra för det också. Bjuder på ett glädjeskutt.

Mar 22

En liten lektion i livsglädje 


Jag är nästan alltid glad. Sprudlande glad. Det händer att jag får frågan varför. Vad är hemligheten?

Det finns egentligen ingen hemlighet. I det stora hela tror jag det handlar om att vara tillfreds och i takt med sina känslor. Alla dessa känslor. Tänk att känslor kan vara lika härliga som tärande. 

En sak som jag tränar på är att inte förvänta mig för mycket av andra människor. Det är oftast då mina illusioner brister och känslolivet börja dala. Sålänge jag är tillfreds med mig själv och inte lurar in mig i någon form av självbedrägeri är allt hyvens och fint.

Det finns mycket saker i min omgivning som jag älskar och som bidrar till välmående. Musik, estetik, mat, känslan av att ha presterat något och ett ordnat kaos. Jag kan bli lyrisk och helt endorfinkickad av att se på vackra saker, en snygg tatuering, ett mönster, en färgkombination. Lite knäppt men härligt. En känsla av tillfredsställelse som färgar livet. 

En annan sak jag mår bra och som gör mig lycklig är att skriva. Mitt huvud kryllar av berättelser och sammanhang som jag på riktigt längtar efter att få på pränt. Stora som små ord, små som stora händelser. 

Jan 10

Fågelkvitter en svart och blöt morgon

Bytte jobb för en månad sedan. Jobbade två och en halv vecka för att sedan gå på jullov. Trivs bra på nya jobbet men saknar såklart min förra skola. Det finns alltid plus och minus. På min nya skola skulle allt vara plus om det inte vore för att den ligger på andra sidan stan. 

Är bortskämd med att ha tio minuter till jobbet mina barnlösa veckor. Nu har jag 40 minuter extra och jag antar att det bara är att vänja sig. Halv Stockholms befolkning är pendlare och då gissar jag att det bara är att sälla sig i skaran och se glad ut. 

Snön som föll för en vecka smälter sakta men säkert bort och förvandlar isgatan till rysk roulette. Någonstans i skogsdungen sitter en fågeln och sjunger. Sången når hela vägen in i en stressad själ. Önskar dig en fin dig. 

Jan 09

Vårterminen är min favorittermin

Första dagen på en ny termin. Vi går mot ljusare tider. Vårterminen är min favorittermin. Den går så fort och innan man vet ordet av det är det plötsligt sommarlov. Eftersom jag inte uppdaterat min blogg på evigheters evigheter finns det massvis med saker som hänt sedan sist. Men vet ni vad? Det är inget jag tänker grotta ner mig i. Jag blickar framåt och prognosen känns lovande.

God fortsättning på er.

Kram Apan.

Apr 01

Hurt so good 

Har ägnat dagen åt uppsatsskrivande, cykelinköp, tatueringskonsultation, shopping, middag och drinkar i goda vänners lag. Åt god paella på Ramblas med Hooolena, Cornelia och Ann. Sedan gick vi till Morfar Ginkos och drack cava samt lyssnade på rocksteady.

Tog tuben hem till Råggywood, tänkte på Gos. Nu är det exakt två dagar sedan han gjorde slut med mig. Vi hade precis börjat följa serien Breaking Bad. Har krupit ner i sängen och ska fortsätta titta i min ensamhet. #dumpad2016

UPDATE: Avslutar Dexter istället och är så himla glad att han ligger med Hannah igen.

Apr 01

När mammaveckan lider mot sitt slut

Fick hjärtsnörp när jag lämnade mitt yngsta barn på förskolan i morse. Hon var så ledsen. Hon grät inte, men hon gav i från sig ett ångestframkallande pipljud som satte tårkanalerna i arbete. Hela hennes väsen ville att jag skulle stanna, hon ville vara nära och om hon hade kunnat skulle hon säkert krupit tillbaka in i livmodern. Älskade unge. Det gör så ont att se ångesten som infaller när mammaveckan lider mot sitt slut.

Livet ser verkligen inte ut som jag hade önskat att det gjorde just nu. Känner mig en smula maktlös. Är det såhär det ska vara när det egentligen skulle kunna vara annorlunda? Jag syftar på ekorrhjulet, det förbannade ekorrhjulet. Sova, arbeta, äta, skita och stressa.

Ångesten över att inte räcka till, skuldkänslorna över att det var jag som valde att lämna deras pappa. Mammavecka, pappavecka. Kommer nog aldrig vänja mig. Känns som om de första dagarna på mammaveckan alltid handlar om att komma in i mammarutinerna och när barnen efter ett par dagar vant sig vid mammaveckan är det dags att byta till pappaveckan.

Funderar på min livssituation. Ensamstående mamma, arbetar hundra procent och pluggar vid sidan om. Det ultimata vore att arbeta deltid under mina barnveckor för att kunna ägna så mycket tid dom möjligt med barnen nu när de är små. Måste hitta ett sätt som fungerar praktiskt och ekonomiskt, som det känns nu är försvinner så galet mycket umgängestid från mammaveckorna till allt runtomkring. Allt som krävs för att driva ett hushåll osv.

Apr 01

Kindness makes me cry

apan

Säg inte snälla saker till mig just nu för då dör jag. Fråga inte hur jag mår eller hur det är, då brister det. Mentalt klarar jag nätt och jämnt att hålla näsan ovanför vattenytan. Sitter på en fik i hipsterland och blev precis bjuden på den välskummade latten av personen i kassan som visade sig vara en bekants bekant.

Om en stund ska jag traska bort ett kvarter till en cykelbutik för att lägga en enorm summa pengar på en eldriven lådcykel. Detta i ren desperation, i jakten på lycka, i syfte att stilla ett dåligt samvete samt att läka ett brustet hjärta. I min fantasi inbillar jag mig att det kan vara en lösning. Att cykla barnen till och från stan på mornarna, att röra på fläsket istället för att gnugga röven mot ett bilsäte i evighetslånga köer som aldrig tycks lätta, känslan och tanken får mig att känna frihet.

Apans fukking jävla år inleddes för ett tag sedan och jag känner mig mer lost än vanligt. Har spelat rysk roulette med mitt hjärta i åtta månaders tid och har blivit skjuten ett flertal gånger. Smärtan av den dysfunktionella relationen har gjort ont på ett skönt sätt fram tills nu. Nu gör det ont på riktigt och jag som aldrig haft någon självbevarelsedrift inser det faktum att nu får det vara nog.

Har saknat att skriva, har inte kunnat skriva. Avskyr kallprat. Att blogga om väder och vind, att ytligt vidröra betydelselösa ämnen känns som en ren och skär lögn. Som ett hån mot mitt inre, som om behovet av att lätta på trycket inte tas på allvar. Kan inte skriva blaha, när det finns betydligt viktigare ämnen att avhandla. Har av även känt mig hämmad av vetskapen att uttalade haters läser min blogg. Men vad fan. Om jag kan bidra till samtalsämnen i deras liv så varsågod. Som pedagog vet jag att de verktyg och hjälpmedel som hjälper människor med behov även hjälper människor utan behov. Varsågoda. Välkomna till min blogg. Det var länge sedan sist, men nu är jag beredd att ge skrivandet ett nytt försök.

Dec 06

Apans Podd: Rökning, kärlek & gaddar

 
 

Sep 19

Logic Pro X

  
Blev sugen på att göra musik. Köpte ett svindyrt musikprogram för att unna mig ett nytt intresse. Någon som har koll på hur Logic Pro X fungerar? 

Sep 08

Nybörjartips för rappare efterlyses

Har ni lyssnat något på Die Antwoord? Jag upptäckte dem för ett par år sedan men det är först nu jag börjat lyssna på dem ordentligt. Älskar dem för deras udda stil och råa texter. Har blivit sugen på att lära mig rappa. Måste börja öva. Någon som har några nybörjartips?

Sep 06

Livet är här och nu

gaddIbland funderar jag över vad det är som styr mig. Är det känslan, lusten, impulsen eller intellektet? Kanske en kombination? I samband med att sommaren blev höst för drygt en vecka sedan känns det som om ännu en epok i livet passerat. Sommaren var kort i vanlig ordning. Nu fruktar jag hösten, mörkret, kylan och vintern. Försöker tänka ut överlevnadsstrategier för att göra det kommande halvåret uthärdligt.

Jag upprepar mantrat att jag ska vara snäll, ärlig och undvika att göra våld mot mig själv. Kärlek är något jag borde sky som elden, den bränns och gör mig mentalt störd. Vill utmana mig själv. Kämpa mot ett mål. Kanske skriva den där förbannade boken jag tjatat om i tio år?

Jan 09

Plötsligt blev det ett nytt år

Anna060

Photo: True Blue Photography

Plötsligt blev det ett nytt år och någonting inom mig säger att detta kommer bli ett spännande sådant. År 2014 fick en vacker final i form av en drömresa till Los Angeles. I en veckas tid hängde jag med fantastiska människor, skejtade, shoppade, åt junkfood och hade det bra. Mitt mål för det nya året är att skriva färdigt den förbenade uppsatsen som släpar sedan 2012 och ta mina minimum skills så att jag får börja spela roller derby på riktigt.

Det är alltid en speciell känsla att börja ett nytt år. Jag tycker om avslut även om jag är en person som har väldigt svårt att avsluta saker. I min värld ligger tillfredsställelsen i att påbörja projekt. Finns det något härligare än när hjärnan spinner på högvarv och de kreativa tankarna är som poppande popcorn? Ärligt talat tror jag inte det. Ett annat av mina mål för året är att träna på att ta det lugnt. Att varva ner och försöka jobba fram någon form av impulskontroll. Inte för att jag egentligen vill ha det, kanske mest för utmaningens skull. Hur känns det att vara behärskad? Hur funkar det egentligen att inte ge en direkt reaktion på alla impulser som dyker upp?

År 2014 var det läskigaste året jag upplevt på länge eftersom jag tog klivet ut ur en relation. Med 7 år i bostadskön som enda fallskärm bestämde jag mig för att hoppa. Ibland undrar jag om jag har landat ännu. När livet förändras radikalt är det svårt att hänga med i svängarna. Sorgen över misslyckandet att inte orka eller vilja hålla ihop en familj mattas ner dag för dag. Idag är jag en lycklig kvinna. Lycklig med en twist. Det är jobbigt när känslorna river och hjärtat kliar men jag tar en dag i taget. Eftersom det var länge sedan jag bloggade senast har det hunnit hända mycket saker. Livet har rullat på i oförskämt hög hastighet och jag tänkte att jag nu ska försöka skriva i syfte att varva ner och sätta tankarna på pränt.

Nov 11

Du som mår så himla bra nu när du förstört en familj där alla andra mår dåligt

IMG_5041-0.JPG

Jag är ledsen, mycket ledsen och jag önskar stundtals att jag inte var antagonisten som med hull och hår demolerar en familj. Det var inte så jag ville att familjelivet skulle bli. Det är inte heller så att jag lever i en drömvärld där jag nitiskt inbillar mig att en relation alltid ska vara på topp. Att det alltid ska finnas fjärilar i magen och att vardagen flyter friktionsfritt. Nej. Jag trodde ingenting av det där och jag vet att det inte är så livet fungerar. Jag trodde dock och förväntade mig att jag skulle leva ett lyckligt liv.

Lycka, vad fan är det egentligen? Ett abstrakt begrepp som någon smart filosof kommit på? Efter att ha funderat mycket på lycka har jag kommit fram till ett par spännande saker. Jag är generellt sätt en lycklig människa men jag är lyckligare nu. Jag känner mig fri själsligt och känslomässigt. Från att ha varit en torr krukväxt på väg att möta döden till att bli omplanterad i ny jord med massvis av näring och lagom med vatten. Jag känner hur jag växer både med rötter och sköra knoppar. Det är en härlig känsla.

Lycka för mig är de små sakerna i vardagen. Sådant som utgör mitt liv. Elever i skolan som kommer och sätter sig i mitt klassrum och småpratar medan jag spelar musik och arbetar. En sol som bryter igenom ett grått molntäcke. En glittrig paljettkjol som får mig att känna mig glamourös trots att jag bär den tillsammans med ett par leriga gummistövlar. Att stanna till på Mc Donalds Drive in och köpa snabbmat till barnen som de får äta i bilen för att jag kan och för att jag inte hunnit förbereda middag. Att sippa på en laphroaig i sällskap av en människa som förklarar golfbegrepp för mig och som säger att jag fick en bra träff på golfbanan trots att jag mest ägnade mig att kvalitativ sabotage av gräsmattan. Barnens fascination av min hängiga mage, de slåss nästan om att få vara den nära.

Återigen vill jag påminna mig själv om att ta en dag i taget. Att njuta av det som är bra här och nu. Saker som får mig att må bra är bra. Saker som får mig att må dåligt är dåliga. Enkel matematik i ett stormande känsloliv. Jag suger åt mig av det goda och avfärdar elaka ord och påhopp. Låt knopparna brista.

 

Apr 23

Som jag har längtat efter detta

Skärmavbild 2014-04-23 kl. 13.25.29

Att ta på sig ett par nätstrumpbyxor, skydd och rullisar för att sedan peka långfinger till livets bekymmer det är oslagbart. Jag må ha en jäkla c-uppsats flåsandes i nacken, men det hindrar inte mig från att skejta bort till Bagel Street och luncha. Äta bör man.

Sedan jag bloggade sist har jag avslutat både det ena och det andra. Religionen är så gott som klar nu. Väntar på besked från senaste tentan. Nu är det bara c-uppsatsen kvar och efter det kan jag andas igen. Ni ska veta att jag har mått fruktansvärt dåligt på sistone. Knäskadan tog otroligt mycket energi. Har deppat ihjäl mig och tröstätit morotskaka så det står härliga till.

Äntligen börjat knät kännas bra och jag kan sketja igen.

Feb 14

Det gör ont att tatuera insidan av armen men det är det värt

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 22.03.57Länge, länge har jag gått och suktat efter en ny tatuering. Det är tio år sedan sist och i ärlighetens namn trodde jag inte att jag någonsin skulle lägga mig under nålen igen. Som ni vet ska man aldrig säga aldrig och efter en hel del efterforskningar valde jag att tatuera mig hos Anna på Stockholm Classic Tattoo. Arbetet tog ungefär två timmar och de första minuterna innan armen blev bedövad gjorde det obarmhärtigt ont.

En tatuering kan ta upp till två veckor på sig att läka. Imorgon ska jag ta bort plasten och börja smörja den för att hjälpa den i läkningsprocessen. Jag är helt kär i min dam. Hon är ljuvlig.

Åsikterna kring tatueringar går dock isär. Min älskade samvete sedan tonåren började gorma så fort hon såg den:

Skärmavbild 2014-02-14 kl. 22.14.20Det är allmänt känt att Lisa aldrig har gillat tatueringar. Detsamma gäller min sambo. Han avskyr tatueringar och undrar om jag genomgår en livskris.

Feb 07

Efter en vecka som ensamstående morsa

SAM_0525_1024

Denna veckan har verkligen stått i kontrast med föregående vecka då jag låg däckad i vinterkräkan två dygn. När jag slutligen blev kry spydde ett av barnen barn rakt ut vid frukostbordet och sedan isolerade vi oss från omvärlden i 48 timmar tills faran var över. Då åkte min sambo iväg på en resa och sedan dess har jag haft en ensamstående mammalunk med de tre barnen.

Allt har varit som vanligt, fast lite lugnare känns det som. Jag upplever att jag har umgåtts med barnen på ett mer intensivt sätt eftersom min sambo inte har varit i närvarande och gjort anspråk på min uppmärksamhet. Vi har läst ”Rävjakten” med Pettson och Findus varje kväll och tagit sovmorgon varje morgon.

Veckans höjdpunkt är gårdagens impuls. Jag satt hemma hos Sara och drack te när hon plötsligt erbjöd sig att trimma min frisyr. Well, varför inte? Hon tog fram sin trimmer och vi började trimma ena sidan på skallen med en inställning på 45mm. Sen arbetade vi oss sakta men säkert ner till 19 mm.

Tillbaka till bubblan. Dagens sysslor måste ombesörjas. Jag ska gulla med Martin Luther, Immanuel Kant och min c-uppsats. Ha en skön fredag!

Feb 05

Vad drömmer du om?

När jag tänker tillbaka på några av de bästa ögonblicken i mitt liv känns det som om jag har haft den stora glädjen att uppfylla många av mina drömmar. Både stora och små drömmar. Jag minns när jag var liten och avundades Pippi Långstrump som åt tårta till frukost när hon fyllde år, jag önskade innerligt där och då att jag också skulle göra det när jag fick möjlighet till det. Tro mig, många tårtor har jag ätit sedan dess. I tid och otid.

En annan dröm jag hade som barn var att resa. Jag skrev långa listor och ordnade mina resmål i turordning. När det sedan var dags att ge sig ut på första ”jorden-runt-resan” kändes det naturligt att ha första stoppen på Island eftersom det var det landet som alltid stått först på min lista. Efter vistelsen på Island spenderade jag ett drygt år i Australien.

DSCN0745

Innan jag blev mamma kunde jag inte i min vildaste fantasi föreställa mig hur det skulle bli att ha barn. Men jag minns att jag stod framför spegeln ibland och låtsades ha ett barn i min famn. Jag höll armarna i en vagganade ställning och sa: ”Mamma älskar dig!

Bild 005

Jag älskar sommaren och jag älskar de somrar jag har haft i mitt mammaliv. Livet blir så mycket lättare på sommaren. När vi är ute på den lilla skärgårdsön på sommarn badar vi nakna allihopa och lägger oss sedan på varma klippor för att soltorka. Vi dricker saft, äter kanelbullar, kliar på myggbett, lyssnar på Sommar i P1 och grillar. Sommaren är något som jag alltid drömmer om, sommaren är min räddning när vintermörkret sänker sig.

Mauritz på landet 592

Det är spännande att tänka på drömmar. Mina drömmar har ändrats med åren och bytt fokus. Jag har absolut inte lagt mitt eget liv åt sidan, men på något vis känns det som om många av mina nuvarande drömmar är familjerelaterade. Jag drömmer om att köpa ett sommarhus. Jag drömmer om att resa med barnen.

Att bli färdig med studierna är egentligen ingen dröm, jag vet att jag snart är framme. Nu är det bara 15 hp kvar på programmet och sedan sitter jag där med en lång akademsik utbildning bakom mig. Grejen är bara den att jag under min utbildning blivit såld på filosofi. Det är ju så jäkla kul. Jag har läst filosofi i ett par kurser nu och vill ha mer. Jag vill hoppa in i Immanuel Kants hjärna och ha ett bootcamp där. Så, om vi ska prata drömmar och mål vet jag redan nu att mina akademiska studier är långt ifrån över. Jag vill ha mer.

Drömmar är bra, det hjälper till att hålla sinnet levande.

Feb 05

I love Paris in the rain

Skärmavbild 2014-02-05 kl. 13.37.11

Om inte annat älskar jag när Regina Spector sjunger så i denna låten. What´s up? Jag har inte varit inne på min blogg sedan jag skrev förre inlägget och blev glatt överraskad att ni hänger kvar.

Bubblan är angenäm. Bubblan jag befinner mig i just nu. Huvudet består av ett virrvarr av olika teorier jag läser om i olika kurser. Vid Universitet i Lund läser jag för närvarande ”filosofi” med Ann Heberlein som lärare. Det är roligt och intressant. Vis Stockholms Universitet läser jag ”pegogik och bedömning”. Har till min stora glädje lärt känna Jens som livar upp min ”svältfödd-på-sällskap-tillvaro”. Det är ju ganska asocialt att plugga på distans.

Hur det går med mitt traderande? Tack det går bra. Jag har sålt prylar för över 2000 kr sedan jag började för en och en halv vecka sedan. Fatta vad grymt! Överflödiga saker som jag annars skulle ha behållit pga dumsnål. Alldeles strax kommer den stora garderobsrensningen äga rum och efter det kommer jag att lägga ut allt på Tradera. Min älskade Koola Anna som ni ser ovan ligger ute sedan ett par dagar tillbaka med ett ledande bud på 5 kr. Yey!

Om jag är sjukt sugen på att tapetsera alla rullar som ligger i en kartong under sängen? Ja, nu när Natashja gör det så fint hemma hos sig känns det som om det finns en tillstymmelse till att bli lika handlingskraftig som jag var när jag köpte rullarna. Det liksom rycker i lemmarna.

Om spiralmensen fortsätter med ”killing-me-softly”? Mmmmm, tanken var ju att jag skulle byta ut min kopparspiral till en hormonspiral innan jag fick mens igen. Vilket jag inte hann. Nästa vecka ska jag byta spiral och göra cellprovstest. Intressant. Visste ni förresten att det förra veckan släpptes en ny spiral? En ”minispiral” med pyttelite hormon som gör att man får mens, men inte alls lika mycket som med en kopparspiral. Funderar på om jag kanske skulle ha en sådan istället. Att slippa mensen helt och hållet känns dock väldigt lockande.

Jan 16

Nu har jag registrerat mig på fyra olika lärarvikariepooler

Det ska bli ytterst spännande att se om jag får något napp. Klart jag kommer få napp, hoppas att det är fina fiskar som nappar på mina krokar. Vad har hänt sedan sist?

Tja, eftersom jag inte är klar med c-uppsatsen får jag inte påbörja d-uppsatsen och eftersom jag inte ska påbörja d-uppsatsen förens till hösten är det inte någon idé att läsa kurserna som är sammankopplade med d-uppsatsen. Hallelujah vilken helomvändning det blev i mitt liv. Ganska skönt, lite spännande och framförallt väldigt intressant.

Denna terminen ska jag alltså beta av mina rester och jobba. JOBBA! Vet ju knappt hur man gör. Igår ar jag på anställningsintervju. Det var jättespännande och jag hoppas jag får tjänsten. Det är inte så att jag kommer deppa ihop om jag inte får jobbet. Men jag hoppas innerligt.

Nu ska jag äta tonfiskbagel med min vän Anna på Bagel Street. Vi hörs senare.

Jan 10

En bra dag

Vilken bra dag detta har varit. Hurra! Jag fick väldigt mycket gjort idag när jag satt och pluggade på biblioteket. Fortsättningsvis ska jag alltid göra det. Mer och mer inser jag att jag är en riktig Skalmantyp. Jag behöver ruta in min vardag för att bli effektiv. Att jag hann läsa tre metodböcker om uppsatsskrivande känns nästan overkligt.

Nu är det sovdags. Jag har bestämt mig för att jag ska sova före kl 23, det går sådär, nattuggla som jag är. Bäst att krypa ner med andra ord. Imorgon är en spännande dag, jag ska göra minimumskillstest. Det är svårt att säga på rak arm vad jag kommer att klara eller ej, men jag hoppas kunna pricka av några moment. De 27 varven på 5 minuter är bara att glömma. I dagsläget gör jag 22 varv på 5 minuter. Måste bättra på tekniken. Natti natt!

20140110-231638.jpg
Postar en bild från i somras och längtar tills det är sommar igen

Jan 10

Make or break

Kära bloggläsare!

Det har blivit dags för mig att sättas på prov. Jag har en tuff tid framför mig och måste fokusera fullt ut på mina projekt. Projekt och projekt, det handlar väl mest om att få livet att gå ihop men tro mig, det är ett projekt i sig.

Igår fick jag reda på att jag inte kommer kunna ta ut min examen till sommaren. Detta med anledning av att jag inte får påbörja uppsats på avancerad nivå innan c-uppsatsen är gjord. Sugigt som attan, men samtidigt en lättnad. Nu kommer jag inte behöva vika mig dubbel för att att få tiden att räcka till.

Jag är i färd med att sätta upp en plan för hur jag ska gå till väga för att nå mina mål. Därför vill jag förvarna er på att denna bloggen kommer bli om möjligt mycket tråkigare än vad den redan är eftersom jag:

1. Inte kommer att prioritera att uppdatera, såvida jag inte känner mig extremt inspirerad och lusten faller på.
2. Förmodligen bara kommer skriva om sluttampen på mina studier
3. Inte vill att denna bloggen ska ta över rollen som viktminskningsblogg/träningsblogg

Vadå viktminskning  tänker ni? Jo, det är ju något jag sysslar med varje gång jag väger mer än 100 kg och nu är det alltså dags igen. Så fort jag passerar 100 kg-strecket är det som att ett högljutt alarm går igång. Hit men inte längre. Jag är trött på att vara fet, det passar inte min livsstil helt enkelt. Allt skulle bli så mycket lättare om jag kastade av mig mina 30 kg övervikt.

Nog om det. Om ni vill läsa mer om hur det går för mig i min kamp mot fetman kan ni följa mig här.

Så, vad händer nu? Tja, farväl ni som slutar läsa och pepp på er som finns kvar när jag känner att jag är ute på andra sidan. In i dimman, Klart slut.

Jan 01

Vänskapen med Sara är något av det bästa som inträffade år 2013

Jag kan inte riktigt sätta fingret på när det hände, men jag vet att det liksom sade ”klick”. När våren kom och folk vågade sig ut på gården efter en kall vinter såg jag dem på håll. Familjen som flyttat in ett par trapphus bort. Det var väl inget speciellt med det, grannar kommer och går.

Någon gång mitt i sommaren träffades vi på gården. Jag och mamman i den nyinflyttade familjen. Hon hade en nyfödd bebis i barnvagnen och en fyra år gammal dotter som gick bredvid. Våra döttrar fann varandra från första stund och började genast kasta av sig sina kläder för att bokstavligen talat pinka in revir i några av gårdens buskar.

Sommaren gick. Vi åkte ut till landet och var knappt hemma något i stan. När vi kom hem permanent sågs vi på gården igen. Artigt konverserade vi om ditten och datten. Hur sommaren hade varit och om hur glada vi var att våra döttrar träffat en likasinnad kompis.

När barnen började på förskolan efter sommarlovet råkade vi på varandra ett par förmiddagar när vi båda var ute på barnvagnspromenander. En dag började vi promenera tillsammans och jag tror det var då det klickade. Sedan dess har vi träffats nästan dagligen och min vänskap med Sara är något av det bästa som inträffade år 2013. Shit vad jag håller av denna fantastiska kvinna. Hon är så grym på alla sätt och vis.

Dec 19

Madame Apan till er tjänst

madam apan

Vad skådar mitt siaröga? Jo, det ska jag tala om för er. Inom snar framtid kommer bloggvärlden att svämma över av pyntade julgranar, inlägg om överkonsumtion i juletider, recept på bästa revbensspjällen, instruktioner på hur man griljerar skinkan på bästa vis, årskrönikor, inlägg om tomtens vara eller icke vara samt inlägg om att köpa välgörenhets gåvor istället för krams.  Det tror jag, vad tror ni?

Dec 17

Strålande morgon


Dagens soundtrack

Allvarligt talat? Vad har jag gjort för att förtjäna en sådan här underbart fridfull morgon? Barnen sprang in till oss klockan sju i morse. Sedan låg vi och gosade till julkalendern. När det blev dags för frukost kom jag på att brödet var slut varpå jag började grädda plättar.

Vi åt plättar med perfekt vispad grädde och lingonsylt. I vanliga fall har vi både hallon och jordgubbssylt i kylskåpet men vi har missat att fylla på lagret. Påklädningen som kan ses som ett eldprov gick strålande. Min lilla fyraåring ratade två tröjor, men sedan gick det som på räls. Sexåringen är självgående och klär alltid på sig utan att krångla, det är skönt. Jag hade nog gått sönder om jag hade behövt klädkriga med honom också.

Hela vägen till skolan sjöng vi barnsånger och Freddie gjorde rörelser till såväl Imsevimse Spindel som till Midnatt råder. LYCKAN! När vi kom till förskolan var vi glada och jag kunde glatt meddela personalen att vi haft en drömmorgon.

Det är sjukt det här med vad som präglar livet nuförtiden. En friktionsfri morgon är näst intill lika med högsta vinsten i ett lotteri. En sak är saker, det är morgonen som sätter prägel på hur dagen kommer att te sig. Nu ska jag packa ihop mina persedlar och bege mig till biblioteket där jag ska pluggdejta med Linda. I kväll ska jag ut och äta med en kompis och om jag orkar ska jag försöka ta mig till träningen efter det. Jag misstänker att jag kommer skippa träningen och satsa på vinet, det återstår att se.

Dec 15

Två skönsjungade damer

God morgon!
Det är söndag och jag luktar gott efter en lång skön morgondusch. Jag tänkte posta detta klippet som jag och Natashja spelade in för två år sedan och när jag sökte efter det såg jag att det var exakt på dagen två år sedan jag postade det första gången.

Gud jul. Ho-Ho-Ho.

Tidigare inlägg «

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial